[fee-ka] på amerikanska

Svenskarna dricker mer kaffe än alla andra. Gevalia är svenskt. Alltså är Gevalias kaffe bra. Kanske inte helt vattentät logik och ganska tråkig reklam, men här i USA finns inte samma pensionärsstämpel på Gevalia som inspirerade till den betydligt roligare när du får oväntat besök-kampanjen de kört i Sverige. I reklamen ovan finns ju till och med ett par läsglasögon.

Memorial Day i Kindergartentappning

I dag när E kom av skolbussen fick jag denna Memorial Day-dekoration att fylla på vårt allt större pyntlager som nu börjar täcka in de flesta både svenska och amerikanska högtider som firas under året. Jag fick även följande förklaring av min lilla kindergartenare:

"Den här har vi gjort för att det är något speciellt snart. Det är Memorial Day. Och det är nånting med att man skall tacka vakter som försöker rädda vårat land. Vakter som har dött. Det är USA, men det kan vara Sverige också. Men Sverige och USA har inte fajtat varann för de visste inte riktigt var det var. De som åker med båtar och sånt alltså."

I helgen firar vi Memorial Day med en resa till Boston. Det är en röd dag på måndag!

Världens mysigaste barnvakt

När vi kom till Long Island kände vi ingen här. Ingen familj eller några vänner så långt ögat nådde och därmed inte heller någon som kunde rycka in och ta hand om ungarna någon dag när allt körde ihop sig eller bara för att J och jag skulle kunna gå på bio någon gång. I Sverige var vi bortskämda med detta. Även om det var sällan vi faktiskt behövde hjälp var det väldigt skönt att veta att den fanns där inom räckhåll om det skulle behövas. 

Under lång tid efter att vi kommit hit klarade vi oss helt enkelt själva och det kändes som det funkade ganska bra även om det förvisso inte blev så många biobesök (en lyx man borde kunna vara rätt nöjd även utan). Nu något år senare har vi dock hittat världens underbaraste barnvakt och vilken grej det är! Självklart är det praktiskt att ha någon som tar hand om barnen så att vi kan jobba eller gå ut och äta någon gång, men framför allt - märker jag nu i efterhand - vilken otroligt skön känsla det är att det finns någon mer än J och jag som känner barnen väl, hittar hos oss och som barnen känner sig trygga med.

Det var inte helt lätt att hitta henne. Alla vi kände som visste någon riktigt bra barnvakt hade själva kontrakterat dessa och jag har förstått att nannynappning (eller babysitter poaching som det ofta kallas här) är någon man skall passa sig väldigt noga för. Vi sökte på barnvaktssidor på nätet (tex sittercity.com och care.com) men när jag sedan nämnde detta för vänner här blev de ofta alldeles förskräckta och avrådde bestämt.

Vi hade ett tag en snäll granne som kunde ställa upp någon gång, men hon flyttade snart utomlands, så vi kontaktade trots råden ett tjugotal tjejer på sittercity. Efter några intervjuer var jag rätt benägen att ge vännerna rätt. De flesta var väldigt trevliga i telefon, men när de skulle komma på intervju dök de ofta inte upp alls, sällan på avtalad tid och ibland drogpåverkade. Listan kan göras lång på allt som inte funkade med dem.

Precis när jag tänkte ge upp så stod hon bara där en dag efter att ha sett min annons på sittercity. En ung pensionär som ville jobba lite till och vars vänner började få barnbarn. Hon älskar ungarna och har världens mysigaste famn när det är sagostund. De vill inte att hon skall gå hem och längtar till nästa gång hon kommer. När hela familjen utom jag var magsjuk virvlade hon in som Mary Poppins och tog hand om allt så att jag kunde gå och jobba.

Nu måste vi bara ta reda på hur man gör för att betala skatt för jobbet. Precis som i Sverige har det länge varit vanligt att barnvakter arbetar svart. Betalningsviljan här börjar enligt vissa bedömare bli bättre i samband med att grundavdraget för barnvaktstjänster höjs. Man kan nu betala en barnvakt (eller annan Household worker) 1.900 dollar per år utan att behöva betala arbetsgivaravgifter etc. Är lönen högre än så skall man betala Social Security, Medicare och FUTA tax (arbetsgivaravgift, sjukförsäkringsavgift och arbetslöshetsförsäkring) samt dra av preliminärskatt på lönen man betalar ut.

Det börjar likna något!

När E var på sina första basebollträningar för någon månad sedan trodde jag aldrig att de skulle kunna spela något som liknade en riktig match. Barnen satte handsken på fel hand, kastade bakåt, hade inte en chans att träffa bollen, sprang åt fel håll och de flesta spenderade all tid då de inte skulle försöka träffa bollen med att göra mönster i sanden eller vinka till syskon och föräldrar vid sidan av planen. Men nu - vilken förändring! De har inte börjat räkna poäng i matcherna än, men det är faktiskt riktiga matcher som spelas. Och oj vad roligt de verkar ha!

Att rösta från USA

I dag fanns med posten, som vanligen mest innehåller reklam som man inte kan avsäga sig ("Ingen reklam tack!" biter tyvärr inte), Valmyndighetens gula kuvert med material för att möjliggöra brevröstning till EU-valet 25 maj. Är man skriven utomlands på en adress som finns i den svenska folkbokföringen kommer materialet automatiskt. Annars får man själv beställa det från Valmyndigheten för att kunna rösta från utlandet. Själva röstandet gör man sedan antingen på ett konsulat eller en ambassad eller via brev.

Det hela är väldigt enkelt, även om det finns vissa specialregler rörande vilka val man kan delta i beroende på var man är skriven, hur länge man varit det och om man någonsin varit skriven i Sverige. Efter tio år som utlandssvensk måste man till exempel själv anmäla sig till röstlängden för att behålla sin rösträtt ytterligare tio år.

Bandy eller Hockey?

En sak som kändes viktig att ta med till USA var våra svenska bandyklubbor då vi misstänkte att det skulle vara svårt att få tag på här. Vi tog även med ett gäng bandybollar men när vi bestämde hur många anade vi inte att vi skulle komma att bo granne med en förrädisk brunn som nu slukat de flesta.

Grannbarnen var mycket skeptiska när vi först introducerade begreppet bandy då de alla var helt fokuserade på att det är hockey man spelar. Inte minst var det det som gällde på vändplanen utanför husen. Vi har dock lyckats skapa ett visst intresse hos dem genom att vara den familj som har flest extra klubbor och bollar att låna ut.

Till min stora glädje har jag även upptäckt att man i många affärer kan köpa något som är väldigt likt våra bandybollar, men lite mindre, under beteckningen "training baseball".

Bakvänt?!

När vi först kom till USA hade vi med oss en Akta Graco-bilstol som E haft ända sen babyskyddet blev för litet. Till M som var nyfödd hade vi hyrt ett finfint babyskydd från NTF så det tog ett bra tag innan vi började fundera på den amerikanska bilstolsmarknaden. Vi märkte dock tidigt att omgivningen tyckte det var väldigt bakvänt att åka bakvänt. På förskolan började de andra barnen kommentera och fråga sina föräldrar varför E satt bakvänt och föräldrarna var svarslösa då de var lika förbryllade de. De flesta av förskolekompisarna skuttade helt enkelt in i baksätet och satt ungefär som jag själv gjorde som liten, utan vare sig stol eller bälte.

När M växte ur babyskyddet valde vi att låta Aktan gå över från E till M eftersom den var på väg att bli för kort i ryggen för E även om den klarar 25 kg bakvänt. Vi ville nu köpa en ny bakåtvänd stol till E upp till 25 kg med hög rygg och jag trodde inför turen till affären att den enda svårigheten skulle bli att komma ihåg att översätta 25 kg till amerikanska pund (25 kg = 55 lbs).

I affären blev de dock helt chockade när vi kom in och jag pekade på min över metern långa unge och bad om en bakåtvänd bilstol. No, no, no! You don't want that! utbrast expediten och trodde på fullaste allvar att det var mycket farligt att åka bakåt efter två års ålder. Det visade sig sedan att det inte finns några 25 kilosbakåtstolar i USA. 18 kg (40 lbs) eller lägre är det som gäller. Dessutom är de flesta bakåtvända stolar både höga och gjorda för att sitta väldigt nära baksätets ryggstöd vilket gör det ganska krångligt att alls få in ungen i stolen efter tvåårsdagen.

Vad vi gjorde då var helt enkelt att sondera den svenska marknaden, se ut den stol man verkar kunna ha längst (Britax Two-Way) och sen köpte vi den när vi var hemma i Sverige. Det går trots allt ganska smidigt  att ta med bilstolar på flyget även om vi normalt undviker det och i stället har dubbla uppsättningar, en på var sida Atlanten. Vi gör likadant med barnvagn som jag tycker det är skönt att slippa släpa med när jag reser ensam med barnen.

Om man råkar befinna sig i USA och behöver en bakåtvänd stol för stora barn och inte har möjlighet att åka till Sverige kan man få hjälp via carseat.se. Det är en sida startad av en svensk som bland annat säljer svenska bilstolar till utlandet, just för att erbjuda lång bakåtvänd åkning. Stolarna på sidan är ganska dyra och jag vet inte hur det är med tull och liknande, men det är enda alternativet jag hittat till att själv åka till Sverige.