Eget säte!

Jag tyckte alltid långflygningar kändes lite för obekväma och trånga innan jag började resa med en knatte i knät varenda gång. Inklämd i mitten av mittenraden med ett barn som ammas samtidigt som man själv skall balansera sin egen matbricka och personen framför fällt ner ryggstödet men man själv inte gjort det - det ger ett lite nyktrare perspektiv på definitionen av trångt.

Men i dag - vilken grej! Ett säte för mig och ett för M som kan sova så här gott lutad mot nalle. Jag vet knappt vad jag skall göra av all plats och luft omkring mig!

Allt är med!

Passet, boardingkortet och nalle - allt viktigt är med för en lyckad atlantflygning! Jag och M är vid gaten på Arlanda och väntar på avgång för vårt plan plan till New York. Det blir en lite extra lyxig flygning den här gången eftersom M har passerat tvåårsdagen och för första gången måste ha en egen stol på planet.

Under två års ålder kan man välja om man vill köpa till en stol eller ha barnet i knät och jag har alltid valt det billigare alternativet, knät. Det är inte utan att det blivit lite trångt ibland och då har jag med glädje sett fram emot den här dagen då det inte längre är upp till mig. Ser nu fram emot en skön resa där jag hoppas vi skall sova mycket båda två. Det behövs!

Här kommer våra röster!

Så där! Poströsterna klara och lagda på lådan - hoppas de hinner hem till valdagen! Man vet aldrig med postgången - det kan ta allt mellan tre dagar och tre veckor för posten hit respektive hem till Sverige.

De gula kuverten beställde jag från Valmyndigheten när vi var i Sverige så de låg och väntade på oss här när vi kom tillbaka - precis innan man hade kunnat börja förtidsrösta hemma. Jag använde våra färska global-frimärken som släpptes nyligen för att man skall slippa hålla exakt koll på portotabellen när man skickar brev från USA. De fungerar som de svenska valörlösa frimärkena, fast för internationella försändelser. Det finns även en exakt motsvarighet för inrikes brev. Det viktiga är bara att hålla koll på vikten och storleken på breven då måttbegränsningarna är annorlunda här jämfört mer Sverige.

Vår skolbuss!

Så svänger skolbussen runt vändplanen för första gången detta läsår. Vi fick samma chaufför som förra året, en äldre man som inte var borta från jobbet en enda dag hela förra året. Bussen är tung som en pansarvagn och chauffören känns lugn och trygg och är noga med att alla barnen skall vara snälla mot varandra. Förra året var vår E yngst på bussen och fick alltid sitta längst fram. I dag skymtade jag en annan liten knatte på första raden - på väg till sin första dag i skolan.

Eftersom jag från Sverige är så van att man har inskolning både i förskola och förskoleklass känns det fortfarande lite speciellt att fyraåriga småskruttar åker iväg ensamma med skolbussen första skoldagen. Det är dock mycket noga att barnen blir avlämnade och upphämtade av i förväg specificerade personer och väl framme i skolan kommer fröken ända fram till bussen första dagen för att ta emot de nya.

Redo för skolstart!

I dag är det Labor Day, vilket alltid är detsamma som första måndagen i september och sista dagen på sommarlovet. Inför skolstart får vi varje gång en lista på vad man skall ha med sig första dagen. Det är några personliga saker (namnade mappar, skrivböcker och skolväska), men också en lång rad saker de behöver i klassrummet för alla barnen att dela på (allt ifrån saxar och kritor till tvål och våtservetter). Den svenska debatten om föräldrarnas kostnader i samband med eventuella skolkrav på medhavd frukt till mellanmålet  känns avlägsen.

De flesta lärare specificerar noga antal, färger och fabrikar av det man skall ha med, vilket både är skönt och lite besvärligt. Det är skönt att veta vilket material de föredrar, men jag tyckte lite synd om mamman jag träffade på Target häromdagen. Hon stod i ett hav av mappar, det fanns tusentals, men ingen som funkade eftersom hon hade en beställning på en orange mapp av plast med två fickor på insidan. Det fanns förstås alla möjliga kombinationer av färger, plast/papper och med/utan en/två/tre fickor - utom just den hon hade på sin lista. Som tur var skrev vår fröken bara "2 two pocket folders" så just den punkten klarade vi av ganska lätt. E valde blågult och när vi kom hem pyntades de med bamseklistermärken, amerikanska flaggor och regnbågar.